Ulan Bator

I skrivande stund sitter jag pa vart hostel i Ulan Bator. Igar kvall kom vi tillbaka fran en fem dagar lang resa pa den mongoliska landsbygden, men denna behandlas i ett senare inlagg. Nedan foljer istallet en redogorelse for var tid i Ulan Bator (UB), huvudstaden som hyser mer an en tredjedel av Mongoliets befolkning.

Tagresan mellan Irkutsk och UB tog drygt ett dygn, inklusive ett manga timmar langt stopp vid gransen, och agnades till storre delen at somn och vila. Pa perrongen i UB blev vi direkt uppraggade av representanter fran olika hostels. Vi hade innan blivit rekommenderade ett stalle som heter Golden Gobi, sa nar deras representant kom fram till oss var det inget snack om saken. Hostelet visade sig vara en extremt trevlig plats dar man snabbt kande sig hemma. Overhuvudtaget ar hela atmosfaren over hostel-boende nagot speciellt. Man traffar en mangd nya manniskor fran olika delar av varlden som man kan utbyta reseerfarenheter med.

Kanske dags att saga nagot om UB som stad...
Jag kan borja med att saga att jag har sett vackrare stader. Det ar smutsigt pa gatorna och det star halvfardiga byggnader lite overallt. Tydligen ar det sa att planering inte ar mongolernas starka sida, sa det ar vanligt att paborja byggnadsprojekt som sedan far sta halvfardiga under langa perioder nar pengarna har tagit slut. Att detsamma galler for vagar fick vi med rage erfara under var resa pa landsbygden. I borjan tyckte vi att UB kandes valdigt litet for att vara en miljonstad. Detta forklarades dock senare da vi fick veta att 60% av invanarna bor i de stora kakstaderna runt staden.

Matkulturen har i Mongoliet kretsar helt och hallet kring kott. Det finn t o m ett mongoliskt talesatt som i engelsk oversattning lyder "Meat for men, grass for animals". Jag kan avrada vegetarianer fran att flytta hit. Pa restaurangerna blir man valdigt matt for en mycket billig peng, men tyvarr smakar maten oftast ingenting. Det verkar som att de i manga fall inte kryddar maten overhuvudtaget.

Forsta dagen i staden traffade vi, hor och hapna, tva akta goteborgare som ocksa bodde pa Golden Gobi. Pa kvallen slog vi folje med dessa och gick for att se en show med mongolisk folkdans och folkmusik. Vi blev alla totalt hanforda och jag ser detta som hojdpunkten av var tid i UB. Showen inneholl levande musik spelad pa en mangd olika traditionella mongoliska instrument, samt en rad olika dansnummer utforda av professionella dansare i folkdrakter och masker. Vi fick aven hora prov pa strupsang, en minst sagt marklig sangteknik.

Nasta dag besokte vi ett stort klosteromrade dar man kunde ga runt och titta pa de massande munkarna (som utovar tibetansk buddhism). Jag kan dock inte komma ifran att man kanner sig ganska dum och valdigt turist-aktig nar man gar in i ett kloster for att titta pa massande munkar. Det kanns som att de stirrar pa an som om man inte har nagot dar att gora. Klosteromradet inneholl forutom sjalva klosrena aven ett tempel med en ofantligt stor buddhastaty.

Tredje dagen i UB motte vi upp med vara danska vanner som precis hade anlant med taget fran Irkutsk. Vi rakade aven stota pa lite annat folk fran vart "transsibiriska-gang", sa pa kvallen gick vi ut och at middag allesammans.

Berattelsen om den mongoliska landsbygden, som var mer intressant an UB, kommer senare.

Hej sa lange!

/Joel