Ett par dagar i Pingyao

I Lonely Planet China star det att Pingyao ar en liten ort pa cirka 40000 manniskor som har en av kinas bast bevarade medeltida stadskarnor. I verkligheten ar Pingyao en liten ort pa ungefar en halv miljon manniskor med en val bevarad stadskarna i vilken det bor ungefar 40000 manniskor.

Nar vi tidigt en morgon anlande till Pingyao efter att under den foregaende natten ha fatt kanna pa ett kinesiskt nattags alla nojen och plagor var vi ganska som sig bor ganska trotta. Vi hade redan i Beijing spanat in ett vandrarhem i Pingyao som vi ville bo pa utan att boka nagot i forvag. Till min forvaning stod pa tagstationens parkeringsplats tva personer varav den ena holl upp en skylt med vandrarhemmets namn och logga och den andra holl upp en skylt med namnet "David" pa. "Ser man pa..." tankte jag och gick fram till dem. Naturligtvis fanns det en annan resenar som bar mitt namn pa platsen som hade bokat rum pa vandrarhemmet i forvag, sa skylten var inte amnad for mig. Trots detta fick vi gratis skjuts till vandrarhemmet i en mopedtaxi.

Efter att senare samma dag ha strosat runt i staden insag vi att det inte fanns nagonting att gora dar forutom att ga runt och titta pa gamla hus, hyra cyklar for nastan inga pengar alls och att bara sitta pa vandrarhemmets innergard och spela schack. Precis sa bedrevs dagarna i Pingyao.

Den kanske mest minnesvarda aktiviteten var cyklingen. Vi hyrde pa morgonen varsin cykel for 10 pengar per dag och gav oss ut utanfor stadskarnan for att hitta ett par tempel som tydligen skulle ligga nanstans dar ute. Efter en timmes cykling i den gassande hogsommarsolen kom vi fram till det ena av templen. Det var for dyrt. Vi cyklade tillbaka in mot stan. Vi kom fram till vandrarhemmet ett par timmar senare och satte oss pa innergarden for att ta ett stillsamt parti schack. Efter bara en liten stund i skuggan borjade det blossa och sticka i armarna. Jag insag att jag hade gjort samma misstag som varje sommar; jag hade struntat i att ta pa mig solkram. Av denna anledning har jag sett ut som en kokt krafta den senaste dryga veckan. Om du laser detta mamma vill jag bara saga att jag ska skarpa mig i framtiden, du behover inte vara orolig for jag har solkram numera.

Nu sitter Joel och klagar pa att jag for det forsta inte berattar nagot om Pingyao som stad och for det andra inte berattar om de trevliga sidorna. Sa jag far val gora det nu...

Pingyao ar ett jattefint stalle som ar perfekt for att ta det lugnt.

/David